Plantskola.
Ozzy kom till mig i drömmen och jag frågade den viktiga frågan.
Den där om introt.
Till den där låten.
Hur gjorde ni för att få till det där soundet? frågade jag Ozzy.
Ozzy tittade på mig, med ögonen lysande av entusiasm.
- Vi doade! Genom bullaaaaaaaaaaaaaaar!!!
Så sa han, Ozzy. På svenska. Ozzy som alltid bara pratar engelska på TV och inte gett ut en endaste svensk sång med gubborkestern Black Sabbath, vad jag vet. Men det där kan ni kolla upp själva i brist på fritidsintressen.
Hur man doar genom bullar hann jag inte fråga, ty då var drömmen slut och Ozzy hade flugit in i någon annans huvud och gett svar på universums oklarheter.
Men sedan slog det mig.
För det första. Jag har aldrig undrat särskilt mycket alls över det där introt. Det är inget särskilt märkligt med hur det låter. Det innehåller ett lustigt skrik att nynna till på bussen, det är väl inte mycket att fundera på. Men eftersom illvrålet tydligen kom sig av att de doade genom bullar blir det kanske lite tänkvärdare.
För det andra. Sången jag och Ozzy pratade om är Immigrant Song med Led Zeppelin. Varför fick Ozzy för sig att han varit med och spelat in den? Med bullar och allt? Det är möjligtvis så att jag (eller Ozzy) tänker ett snäpp för ofta på bakning.
Men det var inte det jag skulle skriva om. Istället skulle jag skriva om världen och krisen och fuldomen i vår kollektiva själ.
Det får inte plats.
Kommentarer
Trackback
