Killing in the name of
Flera hästar i Jämtland har blivit skadade i underlivet. Förövaren är på fri fot. Om hen grips kan hen dömas för djurplågeri, ett brott som inte klassas som grovt i Sverige. Djur är egendom, inte individer. Djurplågare kan dömas till max 2 års fängelse, men det har aldrig hänt. Det längsta straffet, 1 år och 3 månader, fick mannen som 2010 torterade ihjäl en hundvalp. Han gjorde det eftersom han "kände sig ensam" och "mådde dåligt".
Det är såklart många som blir förskräckta över detta. Djurvänner ropar på högre straff och tycker det är förfärligt att någon kan bete sig såhär mot försvarslösa individer. Andra tycker att det är fruktansvärt, eftersom djurplågare ofta går vidare och begår "värre" brott, mot människor. "Värre" brott. Det är alltså inte tillräckligt hemskt att ge sig på våra allra svagaste varelser.
Djurvännerna blir upprörda över att hästarna skadas och att hundvalpen plågades ihjäl. När någon då säger att grisar, kor, lamm, kaniner, kycklingar och andra djur dagligen utsätts för grovt kränkande behandling och skadas både fysiskt och psykiskt och till sist slås ihjäl, då har många djurvänner plötsligt slutat vara djurvänner. Jamen, de djuren plågas ju för att vi ska kunna äta kött, säger de. Och vi vill äta kött för att vi tycker det är gott och för att det är tradition. Det är förstås mycket hållbarare argument för djurplågeri än att man känner sig ensam och mår dåligt.
Kommentarer
Trackback