Glatisda
Streckgubbarna ligger i källarn och skriker för att de så sällan får komma ut, nu när jag gått och blitt Praktikant och allt. Eller allt, det var bara det. Praktikant är jag, på stans enda djurvänliga café, och det är så bombastiskt bra att det inte går att beskriva. Inte bra att det bara finns ett enda ställe i stan som bygger på vegomat, men bra att det äntligen finns ett! Och att jag är där! Bara sådär! JOJATACKARJA!
Sådär, jag blir lite till mig.
Men det var streckgubbarna det handlade om. Jag släppte ut några nyss, i ren förbluffelse, för jag blev så paff över en debattartikel idag från Svensk mat- och miljöinformation. Där går de ut med det hutlösa påståendet att man bör värna barnen och tänka på deras bästa och inte undanhålla dem bra mat, utan istället ge dem vegokäk i skolan. Inte klokt, eller hur? Ska man hålla på och ge ungarna miljövänlig, billig kvalitetsmat som inte ens bidrar till djurs lidande??? Tänk om barna till slut börjar tro att det kanske är snällare att inte äta upp djuren än att stänga in dem? Tänk om skolelever lär sig medkänsla och vördnad för alla levande varelser och att alla har lika värde?
Ja, se, det blir då en riktig historia.
Kommentarer
Trackback
