Kvinns of the stone age. Och gubbar.
Igår träffade jag en person som på allvar var glad över att köttätandet ökar. Personen har veganer i familjen och dessa familjemedlemmar äter tråkiga saker, vilket gör att personen anser att veganer är tråkiga. Jag lät bli att säga att med den logiken är köttätare extremt äckliga. Eftersom personen är en myndighetsperson ville jag inte bli alltför personlig. Istället sa jag bara att personen nog råkat ut för ett vegantrauma och att vegomat är allt annat än tråkig. Personen log överseende. Jag dämpade min impuls att bjuda personen på middag, eftersom personen är en myndighetsperson.
Det konstigaste med att vara vegan är att upptäcka inskränkthet hos andra människor. Jag är också inskränkt och blir lika paff varje gång jag upptäcker hur lite jag vet om saker, så jag borde vara van vid att möta även andras fördomar. Det är jag inte. När folk säger att de inte kan äta vegetariskt eftersom de inte tål brysselkål eller att stenåldersmänniskor ska vara våra kostförebilder, då blir jag helt förskräckt. Och stum. Var får alla dessa människor sina idéer ifrån? Fanns det på stenåldern en ärkevegan som bara åt gräs och dog efter en månad och fick alla andra stenåldersnissar att sprida ut att alla veganer bara äter gräs och dör efter en månad och dessutom hade veganen konstiga kläder på sig och kunde inte ens tänka sig att ta en bit choklad till kaffet och slappna av litegranna? Och sedan har den historien spridit sig genom generationer och till slut hamnat hos vuxna, utbildade människor som på allvar tror att veganism betyder späkning?
Det är självklart varje vegans ansvar att se till att folk får upp ögonen för vad veganism verkligen innebär, men det borde även ingå i varendaste hemkunskapsundervisningsplan att lära ut att man inte alls behöver äta djur i dagens samhälle och att vegetarisk mat är näringsrik, god och jäkligt bra. Och alla föräldrar som bråkar över att barnen måste äta grönsaker istället för döda kossor borde erbjudas fantastiska vegokurser, precis som föräldrar som inte kan hjälpa barnen med matteläxan erbjuds fantastiska mattekurser i skolans regi.
Som vegan ska man gärna vara förstående och trevlig och stå ut med bisarra uttalanden som "jag tolererar ditt val", som om köttätande är något överlägset och fint och att man ska bli klappad på huvudet och "tolererad" när man försöker åstadkomma en positiv förändring. Det är väldigt svårt att hålla god min ibland. Ofta stöter jag på välvilliga och intresserade människor, som faktiskt vill veta hur de kan få in mer vego i sitt liv. Ändå är det mötena med totalt oupplysta och självgoda människor som biter sig fast. Det är dessa personer som styr världen.
Och allt är den där gräsätande stenåldersmänniskans fel.
Det konstigaste med att vara vegan är att upptäcka inskränkthet hos andra människor. Jag är också inskränkt och blir lika paff varje gång jag upptäcker hur lite jag vet om saker, så jag borde vara van vid att möta även andras fördomar. Det är jag inte. När folk säger att de inte kan äta vegetariskt eftersom de inte tål brysselkål eller att stenåldersmänniskor ska vara våra kostförebilder, då blir jag helt förskräckt. Och stum. Var får alla dessa människor sina idéer ifrån? Fanns det på stenåldern en ärkevegan som bara åt gräs och dog efter en månad och fick alla andra stenåldersnissar att sprida ut att alla veganer bara äter gräs och dör efter en månad och dessutom hade veganen konstiga kläder på sig och kunde inte ens tänka sig att ta en bit choklad till kaffet och slappna av litegranna? Och sedan har den historien spridit sig genom generationer och till slut hamnat hos vuxna, utbildade människor som på allvar tror att veganism betyder späkning?
Det är självklart varje vegans ansvar att se till att folk får upp ögonen för vad veganism verkligen innebär, men det borde även ingå i varendaste hemkunskapsundervisningsplan att lära ut att man inte alls behöver äta djur i dagens samhälle och att vegetarisk mat är näringsrik, god och jäkligt bra. Och alla föräldrar som bråkar över att barnen måste äta grönsaker istället för döda kossor borde erbjudas fantastiska vegokurser, precis som föräldrar som inte kan hjälpa barnen med matteläxan erbjuds fantastiska mattekurser i skolans regi.
Som vegan ska man gärna vara förstående och trevlig och stå ut med bisarra uttalanden som "jag tolererar ditt val", som om köttätande är något överlägset och fint och att man ska bli klappad på huvudet och "tolererad" när man försöker åstadkomma en positiv förändring. Det är väldigt svårt att hålla god min ibland. Ofta stöter jag på välvilliga och intresserade människor, som faktiskt vill veta hur de kan få in mer vego i sitt liv. Ändå är det mötena med totalt oupplysta och självgoda människor som biter sig fast. Det är dessa personer som styr världen.
Och allt är den där gräsätande stenåldersmänniskans fel.
Kommentarer
Trackback
