Barnatro
Tapetorkestern är opålitlig. Rätt vad det är tar den semester utan att säga till och då sitter snopna läsare och blir utan text och bild i livet. Oansvarigt men sant.
Som om det inte vore nog kan jag inte tänka på något överhuvudtaget utan att bli överröstad av den biologiska klockan. Trots att jag har krossat glaset och slitit bort visarna tickar den vidare som en gonggong-spelare på amfetamin.Då blir det sådär dåliga liknelser.
Jag vill inte ha barn. Vill inte, vill inte, vill inte. Vill.
Om det inte vore för att man som gravid måste underkasta sig spya, smärta, blod, ångest och söndersprättat underliv så skulle jag möjligtvis kunna tänka mig att pröva på det hela. Fast när ungen kommer är dess moder lik förbannat utan inkomst och något opraktiskt är det att försöka få en bebis att klippa sig och skaffa sig ett jobb. Dessutom började Dojjan lyssna på Radio Rix när hon blev med barn och fler nackdelar än så behövs inte..
En vilsen kund på matffärn frågade mig idag om jag visste var barnmaten fanns. Jag svarade att jag aldrig handlat på den avdelningen. Och så blev jag tårögd.
En bebis grät utanför affären. Usch, sådana där små oväsen ska jag aldrig skaffa, tänkte jag.Det finns så mycket annat här i livet. Youtube, russin och promenader till pappersinsamlingen. Tiden räcker inte till.
Kommentarer
Postat av: Anita
Samtidigt som jag småfnissar lite åt dina kommentarer så blir jag också rörd. Vet inte varför, men man kan ju inte begripa allt som sker i en kärringkropp. Min biologiska klocka har nog stannat för gott, tror jag, men hormonerna är lika jävliga fortfarande. Därav min sentimentalitet! Kram till dig!
Trackback
