Desperate Housewife sökes
Varför jag kräver att samhället köper mig en hemmafru:
Jag är fullt frisk och vet hur man dammsuger, men jag vägrar gå med på att leva i ett sådant underutvecklat samhälle där det anses fult att anlita skattesubventionerad städhjälp, för hur ska jag annars kunna jobba dygnet runt och bli ett asocialt överklasspsyko om ingen plockar bort dammet ur hallen åt mig?
Övriga saker jag behöver hjälp med, om jag inte ska flytta till Monaco och lämna er i sticket:
1. Fylla diskmaskinen och plocka ur den. Det tar minst tio minuter och tio minuter är ett halvt viktigt frukostmöte med min brainstormargrupp.
2. Ställa mina DVD-filmer i bokstavsordning. Kaos är inte bra för samhället.
3. Snyta mig. Hinner inte och det är snuskigt, det får någon annan göra.
4. Krama mina barn. Det är värsta kvinnofällan!
5. Konversera mina vänner och hälsa på grannarna. Det är tid jag inte har, eftersom jag skriver viktiga kolumner i olika tidningar och om jag slutar göra det bara för att vara social, då kommer jorden gå under och Sverige blir ett u-land. Kanske i omvänd ordning.
Och OBS! Min anställda hemmafru skulle såklart vara arbetslös och ledsen om hon inte fick arbeta hemma hos mig. Därför ser jag till att jobba extra mycket, så jag får råd att ha henne kvar. Men ni måste ge mig skatteavdrag för att jag är så ädel!
Samhället finns till för min skull, så det är bäst ni betalar om ni vill att jag ska ha tid med mitt världsförbättrande jobb!
Stressade hälsningar,
min spökskrivare
