Delfinfilmen är inte bara en film
Så. Poängen med förra inlägget var att jag förstår att man kan leva oupplyst länge, trots att man känner på sig att det är något som är fel. Annars skulle ju alla ha varit veganer för länge sedan. Men det tar tid. Tid som vi inte har.
Ni har ju alla sett The Cove. Om ni inte har gjort det är det bara att göra det omedelbums. Den handlar om hur delfiner slaktas systematiskt för att hålla igång fiskeindustrin och delfinarier runt om i världen.
Alla vill ju simma med delfiner. Det vore väl fantastiskt om delfiner tyckte det var härligt att bli instängda i delfinarier där de inte längre får bete sig naturligt utan tvingas till att utföra konster och utsättas för ljud som förstör deras liv. Nu verkar delfinerna inte alls uppskatta sina liv i fångenskap, eftersom de har en ful ovana att må dåligt och dö på delfinarierna.
Alla delfinälskare som sitter och klappar händerna på Kolmården är alltså lyckligt ovetande om att de bidrar till att döda delfiner. Det kallar jag bra marknadsföring av delfinarierna. Hur man lyckas föra så många människor bakom ljuset är verkligen PR i MacDonald's-klass.
I The Cove visas inte bara hur delfiner brutalt fångas och slaktas, utan även hur livshotande det är för människor som ifrågasätter denna verksamhet. Det framgår också hur farligt det är för människor att äta delfinkött. Filmen klargör alltså det egentligen uppenbara sambandet mellan köttindustrin och vår egen undergång. Att äta kött gör inte bara att vi dödar djur, vi förgiftar även oss själva. På köpet blir vi förhärdade människor som gör precis allt för pengar. Vem blir lyckligare av det?
Om du ser filmen och fortfarande tycker att vi har rätt att göra precis som vi vill med planeten, säg då till. Då låter jag dig vara. Men om du ser filmen och vill göra något åt det hemska som pågår, välkommen! Det finns flera vägar att gå.
www.savejapandolphins.org
www.djurensratt.se
Och säg till om du kommer på fler sätt! Det är lätt att bli arg, ledsen och uppgiven av The Cove. Men framför allt är det lätt att bli inspirerad av den. Det GÅR att göra något.
Ni har ju alla sett The Cove. Om ni inte har gjort det är det bara att göra det omedelbums. Den handlar om hur delfiner slaktas systematiskt för att hålla igång fiskeindustrin och delfinarier runt om i världen.
Alla vill ju simma med delfiner. Det vore väl fantastiskt om delfiner tyckte det var härligt att bli instängda i delfinarier där de inte längre får bete sig naturligt utan tvingas till att utföra konster och utsättas för ljud som förstör deras liv. Nu verkar delfinerna inte alls uppskatta sina liv i fångenskap, eftersom de har en ful ovana att må dåligt och dö på delfinarierna.
Alla delfinälskare som sitter och klappar händerna på Kolmården är alltså lyckligt ovetande om att de bidrar till att döda delfiner. Det kallar jag bra marknadsföring av delfinarierna. Hur man lyckas föra så många människor bakom ljuset är verkligen PR i MacDonald's-klass.
I The Cove visas inte bara hur delfiner brutalt fångas och slaktas, utan även hur livshotande det är för människor som ifrågasätter denna verksamhet. Det framgår också hur farligt det är för människor att äta delfinkött. Filmen klargör alltså det egentligen uppenbara sambandet mellan köttindustrin och vår egen undergång. Att äta kött gör inte bara att vi dödar djur, vi förgiftar även oss själva. På köpet blir vi förhärdade människor som gör precis allt för pengar. Vem blir lyckligare av det?
Om du ser filmen och fortfarande tycker att vi har rätt att göra precis som vi vill med planeten, säg då till. Då låter jag dig vara. Men om du ser filmen och vill göra något åt det hemska som pågår, välkommen! Det finns flera vägar att gå.
www.savejapandolphins.org
www.djurensratt.se
Och säg till om du kommer på fler sätt! Det är lätt att bli arg, ledsen och uppgiven av The Cove. Men framför allt är det lätt att bli inspirerad av den. Det GÅR att göra något.
Kommentarer
Postat av: Tove
Å, på slutet av dokumentären när han går in med skärmen på magen och visar för alla hur det egentligen är. Jag fick gåshud och tårar i ögonen. Vilken förebild!
Trackback
