Kärnkraftsfrisyren, känd (jättekänd) från Facebook
Det slog mig att gårdagens inlägg om Marit Paulsens hår blir helt obegripligt för folk som inte läst om det på Facebook. Jag vill inte gå runt och oroa mig för att en massa (rätt överskådlig mängd, men ändå) människor går runt och missförstår mig och börjar tycka att Tapetorkestern är alldeles för svårtillgänglig och elitistisk och snudd på obskyr. Därför kör jag helt enkelt en repris av Facebookinlägget här. Ni som redan läst det på Facebook får gå iväg och ägna er åt annat en liten stund, eller läsa det igen och tänka på vad bra det är att ni inte betalar för att läsa denna blogg. Här är alltså en utläggning om politiskt hår:
Går förbi Folkpartiets valaffisch där Marit Paulsen bligar ner på mig och säger "Kärnkraft- för klimatets skull". Jag fylls med en obestämbar obehagskänsla, som inte beror på det uppenbart otrevliga i att någon säger något så dumt. Det är som att säga "Lobotomi - för husfridens skull". Något som verkar som en bra idé tills man tänker på konsekvenserna. Nej, min oro i magen kommer sig av något annat. Inte förrän jag kommit hem och råkat se mig i spegeln förstår jag vad som orsakade olustigheten. Jag har samma frisyr som Marit Paulsen.
Nu finns det folk som inte förstår varför det skulle vara otrevligt. Det är människor som aldrig har haft eller ens riskerar att få samma frisyr som Marit Paulsen. Låt mig först förklara min frisyrcykel (ska betonas som om det stavades med psy- istället för cy-): Beatles 62-69.
Så fort mitt hår börjar växa ut blir det Paul McCartney kring Please, Please Me. Fortfarande rätt OK. Därefter går det snabbt över i George Harrison kring Sgt Pepper. Inte OK. Utförsåkningen dundrar vidare och landar i Ringo kring Let it Be och det är någonstans därikring som jag bryter mitt eviga löfte att inte klippa mig förrän jag har råd. Jag går till frisören som förväxlar mig med Lennon och frågar varför hans orkester precis har splittrats. Mitt drömhår är George Harrisons i Something-videon. Men jag ser som sagt ut som Marit Paulsen. Och det är inte roligt, eftersom jag är rädd att folk ska ta fel på mig och henne och skälla ut mig för att jag säger att kärnkraft är fint och rent och bra.
Jag får lägga mig till med en fin Liverpool-accent, skaffa mig mustasch och börja öva på George Harrisons autograf om jag någonsin ska våga mig ut igen.
<i>Jag fylls med en obestämbar obehagskänsla, som inte beror på det uppenbart otrevliga i att någon säger något så dumt. Det är som att säga "Lobotomi - för husfridens skull". Något som verkar som en bra idé tills man tänker på konsekvenserna.</i>
Och vilka konsekvenser är det du tänker på då?
Jämfört med kolkraft är konsekvenserna för ett känkraftverk som ersätter motsvarande mängd kolkraft:
- En minskning av utsläpp med över 99% per kWh
- 15 000 räddade liv som inte dör av luftföroreningar (räknat på ett 1600 MW verk)
- En minskning av ett sopberg i volym med en ungefärlig 1 000 000
- Vi får sopor som vi faktiskt kan hantera och skilja från biosfären.
Vad det dessa konsekvenser som var så hemska?
"Jag fylls med en obestämbar obehagskänsla, som inte beror på det uppenbart otrevliga i att någon säger något så dumt. Det är som att säga "Lobotomi - för husfridens skull". Något som verkar som en bra idé tills man tänker på konsekvenserna."
Och vilka konsekvenser är det du tänker på då?
Jämfört med kolkraft är konsekvenserna för ett känkraftverk som ersätter motsvarande mängd kolkraft:
- En minskning av utsläpp med över 99% per kWh
- 15 000 räddade liv som inte dör av luftföroreningar (räknat på ett 1600 MW verk)
- En minskning av ett sopberg i volym med en ungefärlig faktor på 1 000 000 (en miljon)
- Vi får sopor som vi faktiskt kan hantera och skilja från biosfären.
Är det dessa konsekvenser som är så hemska, eller du tänker på något annat?
