Skärbrädad
Nu har ni grubblat i månader och nu kan ni släta ut pannan (dock ej med Botox, för det är djurtestat å det grövsta), för nu ska jag berätta hur det gick med mitt nyårslöfte att bara handla ekologiskt.
Bara handla ekologiskt. Det gick ganska bra med grönsakerna, trots att alla affärers grönsaksavdelningar häromkring leker gamla Sovjet och gör att shoppinglistan alltid reduceras från sjutton ingredienser till "potatis". Det gick sämre med skärbrädorna.
Jag råkade köpa skärbrädor i plast häromdagen. Bara råkade. Behövde nya skärbrädor och där låg fyra stycken för ganska billigt pris och bligade lite bedjande på mig. Köpte dem, jag.
Kommer hem och märker att det är fyra plastbitar lika tunna som Bibelblad. I vek och säkerligen ickeekologisk plast. Har använt dessa en gång. Då gick de nästan sönder. Bänken under också. Mitt hjärta också.
Jag hade dessutom köpt Aspergersvarianten av skärbrädor. En är gul, en grön, en röd och en blå. En är märkt med en kyckling, en med en grönsak, en med en ko och en med en fisk. Ingen av dem har en bild på mig, trots att det är jag och inte Kalle Kyckling, Gösta Gurka, Kenza Ko eller Fingal Fisk som ska använda dem.
Inpå hela eländet måste skärbrädorna handdiskas och då blev jag tvungen att köpa en ekologisk handkräm för att laga mina diskmedelsfrätta händer.
Men hela detta inlägg är klimatkompenserat.
