Ett dåligt inlägg - hurra!
JD Shapiro gjorde filmen "Battlefield Earth" på uppdrag av John Travolta. Filmen blev nyss utsedd till decenniets sämsta film under The Razzies-galan i Los Angeles. JD Shapiro har skrivit ett öppet brev där han ber om ursäkt för sin usla skapelse, som tydligen inte var så usel när han började på den. Istället var det överstescientologen Travolta och hans anhang som krävt vissa ändringar för att filmen skulle stämma bättre överens med L Ron Hubbards bok. L Ron Hubbard föråt sig på serietidningar och gjorde en helt egen hittepåreligion för månget år sedan och döpte hela rasket till Scientologikyrkan.
(jag undrar vad jag skulle döpa min religion till om jag klippte och klistrade ihop en tro bestående av mina ideal. Namnet skulle behöva innefatta både Bob Dylans hatt från första Rolling Thunder-turnén, diverse Dinosaur Jr-gitarrsolon samt alla Noel Fieldings teckningar och en hink med hallon. Emblemet är i alla fall klart, en Sverigedemokrat med en purjo uppstoppad i ändan.)
JD Shapiro tyckte inte om slutversionen av sin film och ville använda sig av sitt alias Mr Nick Knack (jag tipsar härmed de flesta svenska storfilmare att ta pseudonymen Icke Picke Pö), men fick icke (picke pö) för filmbolaget.
Fastän Shapiro skäms alldeles jättemycket över "Battlefield Earth", säger han ändå att han är stolt. För hans film är kass, men den är åtminstone kassast av de kassa.
Det är väl fint. Att man mitt i allt elände ändå får yvas över att man är eländigast. Precis som jag snott nästan hela detta inlägg från en artikel i DN tänker jag sno Shapiros känsla.
Man får vara sämst. Det är nästan en bedrift. Det är ju precis som att vara bäst, bara spegelvänt. Och man kan ju inte hävda att ens spegelbild inte är ens egen, bara för att den är tvärtemot verkligheten.
Eller jo, det kan man.
