Gissa jobbet
Fulblåsten gjorde att jag fick två nya finnar idag. Puberteten är en besvärlig tid. På grund av kylan var jag dessutom tvungen att köpa en mössjävel.
Men annars var det en bra dag. I brevlådan låg oerhört fina fotoböcker från min kära Flash, så jag blev både rörd och glad och vänligt inställd till världen i allmänhet.
Mannen var välförtjänt ledig, så jag tog också ett brejk från mitt dagliga slit. Vi bara drällde på stan och gjorde inte ett smack för Arbetslinjen men hjälpte rikets ekonomi genom att fika.
Träffade inspirerande folk som visade nytt och bra café där alla fruntimmer hade håriga ben. På caféets tavlor. Ibland känner jag mig som ett konstverk.
Folket hade med sig söt bebis och jag funderade återigen på hur stor jag ska bli innan jag slutar vara rädd för att bli mamma. Enligt mina senaste beräkningar är jag ungefär 69 år då. Jag tänkte sneaka åt mig både pension och föräldrapenning, nämligen.
Om föräldrapenningen grundar sig på min nuvarande inkomst kommer ungen allt få lära sig att gilla barkbröd.
Jag måste välja en jobbcoach. Fick mail häromdagen från Arbetsförmedlingen som meddelade att jag inte fick tjänsten som jobbcoach, som jag faktiskt sökte på riktigt. Skrev en normal ansökan och allt. Borde kanske inte länkat till bloggen, dock.
Välja jobbcoach är helt frivilligt, sade Arbetsförmedlingen på gårdagens viktiga och inte obligatoriska men dock helt nödvändiga möte om man förstår sitt eget bästa och inte vill vakna med ett hästhuvud i sängen imorgon, som min Handläggare antydde när jag ringde och frågade om jag måste gå på det där mötet.
Frivilligt är det att välja jobbcoach. Helt frivilligt. Man måste alltså inte. Det upprepades vid ett par tillfällen igår. Det finstilta slängdes upp på powerpointpresentationens sista bild, precis innan vi skulle gå:
Om man inte talar om för Arbetsförmedlingen vilken jobbcoach man har valt innan nästan fredag, blir man avstängd från a-kassan.
Jag ska välja en jobbcoach som ska få coacha utav bara helsike. Jag har nämligen bestämt mig för vad jag vill jobba med.
Låt oss säga såhär: det kommer inte att mottagas med tacksamhet av Arbetsförmedlingen. Kanske inte av publiken heller.
Och nej, ni gissar fel. Ifall ni gissar på att jag ska göra verklighet av min nakencabaret.
