I spy with my little eye, someone beginning with T
En näst intill perfekt man insinuerade nyss att Tommy Lee väl inte är någon man kan fastna för. Jag försökte tänka efter vad han menade med det, men fastnade i något helt annat. Nämligen Tommy. Namnet, alltså.
När jag var ungefär 10 år var Tommy det snyggaste namnet jag visste. Förmodligen hängde det ihop med att min favoritlåt var Carolas Tommy tycker om mig. Vilket jag ju var övertygad om gällde även för mig.
Och då säger jag precis som Romeos Julia: What's in a name? Kan det vara så att jag blir kär i folk för deras namns skull? Inte för att jag kunde komma på särskilt många Tommy jag varit kär i. Men däremot många personer på T.
Sedan funderade jag på folk som jag gillar starkt överhuvudtaget och insåg att alla faktiskt inte börjar på T. Många S, J, M, A, L, E, C, något enstaka R, B, I, H, V, Å och F. Och ett enda P. Eller två, om jag tänker efter riktigt.
Det duger knappast som underlag för en doktorsavhandling.
Alltså får jag forska på något annat. Om man nu lämnar vänner och andra favoritpersoner därhän och bara fokuserar på Den Rätte, så är det bra att veta exakt vad det är man blir kär i. Det har jag och några vänner försökt komma fram till idag. Det blev inget konkret resultat. Men roligt var det.
Däremot blev jag helt kär i mig själv när jag vid halvtio ikväll skulle baka och insåg att jag glömt köpa bakplåtspapper. Drog ut en kökslåda för att se om jag ändå kunde hitta något stackars gömt ark, och såg till min förtjusning att jag köpt en hel rulle! När jag gjorde det har jag ingen aning om, men jag trivs oerhört med att vara så omtänksam, förutseende och näst intill perfekt.
