Årets julklapp för dig som inte vill ha ryggen fri
Ni som ännu inte dumpat dumma julklappshysterin går miste om en av de skönaste frihetskänslor som finns. Jag behöver inte trängas i äckliga svett- och parfymköer (där jag är äckligast ifall jag inte orkat tejpa ihop ännu ett gipsduschfodral den dagen) på trista affärer eller paniksurfa på nätet efter något som folk egentligen inte behöver.
En snäll liten sångfågel och jag enades igår om att Årets Julklapp må bli att folk kliar varandra på ryggen. När jag var liten föll jag i trans de få gyllene stunder Mamsen hann sitta ner och stryka varma mammahanden över min lilla barnarygg.
Nu är jag vuxen och andra har genom åren fått sköta ryggstrykandet, men det har alltid samma effekt. Jag hamnar i drömlandet och blir snäll och fin och vill inte bunta ihop några idioter alls och rulla dem i tjära.
Om alla gav bort en kvarts ryggkliande istället för att försöka döva skrikångesten i magen med ännu en plastpryl, borde det inte bli färre läskigheter i världen då?
Sätt dig ner, klia din närmaste på ryggen (fast om det är en främling kan det vara bra att fråga först. Och om det är Kungen måste du komma ihåg att säga Hans Majestät Konungen, annars tror han att du pratar med Elvis.) och känn hur dumheter bara försvinner.
Poff! Där försvann Piratpartiet. Poff! Där gick Linda Skugge i pension. Poff! Där blev Eskil Erlandsson vegan.
Det finns andra sätt att trolla bort ondska. På tal om sångfåglar tipsar Mr Landstrom om fina Allison Moorer. Inte förrän igår visste jag att hon är Steve Earles fru. Blev icke bjuden till det bröllopet. Mannen (min, inte Landstrom eller Earle) har länge kört en Moorer-kampanj här hemma. Kanske tror han att jag ska lära mig sjunga så vi kan göra fina gitarr-sång-äventyr ihop, vi med.
Jag övar inför framtida stordåd genom att sjunga ikapp med Dixie Chicks. Det bllir stämsång av kolossala proportioner. Grannarna vill stämma mig.
Jag får väl klia dem på ryggen vid tillfälle.
