Tapetorkestern

BAKGRUND (Morgan Freemans berättarröst):

De är livsfarliga varelser. För sju år sedan dödade de hennes självkänsla och hennes privatekonomi. De jagade henne in i sjukdom och vansinne. En räddande ängel från norr hjälpte henne att fly till skogarna, där hon fick tillbaka sin sinnesfrid och ett meningsfullt arbete.

För att hålla monstren på avstånd tvingades hon varje månad betala en stor del av sin inkomst till dem. Hon hoppades att hon aldrig skulle behöva möta dem igen. Sju år senare var de tillbaka. Hon svor att hämnas. Hon skulle ta tillbaka sina pengar, sin heder och kanske ett och annat frimärke.

Det här är berättelsen om vår hjältinnas kamp mot två av vår tids största hot mot rikets säkerhet. I rollen som Ondskan ser vi Arbetsförmedlingen. Dess sinnessjuka psykopatiska sidekick, Dubbelondskan, spelas av A-kassan, som gör en övertygande comeback i sin empatilösa och vettvilliga rolltolkning.

Vi kommer in i historien precis när vår hjältinna äntrar Ondskans högborg på Storgatan.

Hon kände på dörren. Den var olåst. Hon smög försiktigt in genom entrén. Framför henne låg en väntsal, en informationsdisk samt en arbetsstation med datorer.

Lokalen var full av människor.  Hon spanade över folkmassan. Några personer satt håglösa och stirrade ut i tomma intet, andra läste uppgivet platsannonser. För dem var det redan för sent, hon kunde inte rädda dem. Hon hörde en man prata glatt på mobiltelefon. Han var fortfarande inte förlorad. Det var första gången för honom här. Om inget gjordes snabbt skulle han snart bli en zombie som de andra.

Men tyvärr. Det fanns inte tid till räddning av enstaka individer. Uppdraget var större än så. Hon måste få tag på en av DEM. Men innan hon kunde nå fram till infodisken måste hon skriva in sig själv på Arbetsförmedlingens datorer. Detta var hon förberedd på, hon hade tränat i många år. Snabbt loggade hon in sig på de uråldriga maskinerna, som var utformade av en sjuk hjärna för att driva arbetssökande till komplett vansinne.

"Fyll i ditt personnummer enligt formatet xxxxxx-xxxx."
 
Omöjligt. Bindestreck fungerade inte. Nio försök till. Bindestrecket ur funktion. Detta är första testet, de försöker få mig på fall med ett jävla skiljetecken, skrek hon inombords. Hon förstod att det var allvar nu. Hon kunde inte slösa tid på deras robotar. Hon gick för att ta en nummerlapp för att träffa en Handläggare, som De kallar sig.

Nummerlappsapparaten var övertäckt av en duk. "Kontakta infodisken när du skrivit in dig på datorerna", stod det på en skylt. Vid infodisken stod en dam och pratade med en man om till synes ingenting. Efter tio minuter tyckte damen det var lämpligt att vända sin uppmärksamhet mot personen framför disken.

- Kan jag hjälpa till?, frågade arbetsförmedlardamen ointresserat.

- Jag ska skriva in mig som arbetslös, svarade vår hjältinna.

Damen gick bakom disken och tryckte på en knapp. Ut kom en nummerlapp som hon räckte över. Detta var andra testet. De har en person som är anställd för att ge nummerlappar till arbetssökande! Vår hjältinna kände att det ryckte i ansiktet.

Fortsättning följer.