Kapitel 2, Kriminalvården kallar
Varje månad får jag kolossalt mycket i lön och sätter därför in 1000 spänn på ett sparkonto. Efter ungefär tre dagar märker jag att lönen var kolossalt slut och jag tar tillbaka tusenlappen. Så ser mitt ekonomiska sinne ut.
Därför är det alltså dags att göra en budget. Det är även dags att få magsår, utslag och allmän ångest. Det får jag så fort jag tänker på pengar. Alltså blir det ingen budget.
Jag skriver en shoppinglista istället. Går ut glad i hågen för att gå på Konsum. Märker mörka moln och bestämmer mig för att gå på ICA, som är lite närmare. Vänder och rantar iväg åt andra hållet. Då kommer regnet. Jag går hem igen.
Se där, ett lätt sätt att spara pengar. Och motion.
Hinner knappt innanför dörren innan telefonen ringer och en ivrig stinta vill erbjuda mig finfina trosor. Man kunde nästan tro att hon snott min affärsidé om en sexlinje som ringer upp folk, men så hemtrevligt är det inte. Hon vill sälja hipsters till mig. Jag är på vippen att säga att jag inte använder underkläder, men tackar istället bara artigt nej.
Puh. Där sprack nästan budgeten, men jag stod emot konsumtionsbegäret.
Ett begär att skrika högt i en kudde fick jag kväva idag när jag ringde om mitt arbetsgivarintyg som visar sig vara fel ifyllt. Det måste någon annan hjälpa mig ändra, någon annan som naturligtvis inte jobbar idag.
Precis som jag.
Dagens jobb på Platsbanken: Utredare till kriminalvården.
