Tapetorkestern

Dagens Kramforsnyhet är inte lika positiv som gårdagens, men här är den i alla fall:
"Man högg granne med trädgårdshacka".

Det finns en till rubrik från min hemstad som går lite i samma tema:
"Kvinna omkullknuffad på dansgolvet".

Trädgårdsarbete och dans är två synbart fredliga företeelser, men inte där jag kommer ifrån.

Jag själv har inte bidragit till världsfreden särskilt mycket heller, eftersom jag varit något avig i helgen. Men jag ska skärpa mig.

Jag lät helt bli att skärpa mig igår, när jag grät nästan oavbrutet under Love, actually. Jag tror att det är en film som det inte alls är meningen att man ska gråta till, men det hjälpte inte att tänka så. Tur att jag inte såg den på bio. Klipper ut en fin replik ur filmen: "Nobody loves a sissy. You have to stop crying the whole time!".

Min favoritscen är dock ännu mer rörande. En kille är helt övertygad om att hans misslyckande dejtande beror på att han bor i fel land, och att allt blir mycket bättre bara han drar till USA. Hans kompis är övertygad om att felet ligger någon helt annanstans: "You're just an ugly, miserable arsehole!".

Men sådär negativ ska man väl inte vara.

När man inte ids tänka på sentimentala kärleksfilmer kan man tänka på mat. Idag skrev jag till Ridderheims för att få dem att sprida sina tzayspett över våra bygder. Ni som sett dem på en affär någonstans, tipsa mig! Det är ett av världens godaste livsmedel. Och livsmedel är ett av världens fulaste ord.

Men nog om fuldom nu.