The Best Waltz

Ibland glömmer man saker med flit, som till exempel att jag inte tog med Paul McCartney över mina favoritsjungande basister. Klart han är med där. Inte bara för uppenbara orsaker, utan även för att han är med i mina memoarer. Förmodligen är jag också med i hans, för han kan ju knappast ha glömt vårt livsomstörtande möte i London.

Med flit glömde jag dock inte Kim Deal på den där listan, jag bara tänkte inte på henne just då. Jag tar en paus från henne ibland, trots att hon är den enda fd hejaklacksledaren med svårt cool röst som blev basist i 90-talets kanske bästa band och fick göra ett av 90-talets kanske bästa intron. Gigantic har en basslinga som man alltid vill ha på hjärnan, och en halvt oslagbar inledningskuplett. Kolla upp den. När Pixies brakade ihop hade Kim redan ett skojigt band vid sidan av med sin tvillingsyster. De gjorde några superhöjdare till låtar och några halvdyngiga, men Kim fortsatte vara hur kool som helst.

Om Kim skulle ta och gifta sig med Paul kanske det skulle bli någon ordning på den här världen.

Lillasysters och mitt bidrag till världsordningen: Staten och Kapitalet går utmärkt att dansa vals till. Om man sjunger själv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0