Tapetorkestern

Här ska sluta suras nu. Det är faktiskt midsommar. Jag har inte tid att ha ångest om jag ska hinna ranta runt och rycka upp sju sorters blommer med rötterna och skyffla in dem under kudden. Jag brukar aldrig göra det, dock. Mest för att jag tycker det vore jobbigt att väckas ur min dröm om Den Rätte av att sura skalbaggar och upprörda larver krälar omkring i ansiktet på mig och försöker hämnas för att jag slitit dem från deras naturliga boningar till min säng (vilket kanske även Den Rätte gör, hahaha. Hrm.) bara för att jag gått på någon sinnessvag svensk myt.

Detta är alltså min glada blogg. Här är det bara en massa käcka tillrop och hurtiga kommentarer. Skulle jag vilja att det var i alla fall. Men först ska jag säga att jag hatar midsommar. Hatar hatar hatar.



Något jag däremot gillar är min fantastiska hjärna. Här har jag nu i flera veckor stört mig på att jag är trög och okreativ. Men så idag överraskar jag mig själv med att få världens brajtaste idé. Jag läser om George Harrison (i en bok jag fått av en tjej som skrattat sig till sömns i ett spökhus... tack!) som fick tiotusentals beundrarvykort när han fyllde 21. Jag tänkte att det måste ju ha varit omöjligt för honom att läsa all den posten, men sorgligt att all den kraft som fansen lagt ner skulle gå till spillo ifall han inte läste rubbet. Därför tänkte jag att någon av George Harrisons personal väl kunnat ha anordnat någon slags utställning med alla vykorten och satt upp dem på montrar så han åtminstone kunde springa förbi dem och se alla på några minuter. Sedan kunde de ha vänt på korten så han kunde se andra sidan med.

Det är sådana här idéer som gör att jag skulle få ungefär 3 poäng på ett IQ-test om någon pappskalle skulle få för sig att ge mig ett sådant. Inget fel på idén i sig (förutom att den kom ungefär 44 år för sent. Och jag har inte ens levt så länge. Vilket skapar ett synnerligen besvärligt logiskt problem.), men mina värdefulla hjärnceller har än en gång ansträngt sig på någon fånig korpträning istället för att briljera i VM-slutspelet.

Det där sista skrev jag bara för att visa att jag är oerhört intresserad av fotboll. Anledningen till det kommer i nästa inlägg.