I ain't got the blues no more, I say
I september ska riksdagen rösta på ett förslag som går ut på att man ska tvinga alla bloggare att registrera sig med namn och bild. Innan dess tänker jag leva rövare ordentligt på min blogg och tar inget som helst ansvar för vad jag skriver. Precis som förut, d v s...
Jag och en kompis kom i helgen fram till att vi tänker för mycket och att det är därför vi ibland blir så ytliga. Man vill liksom ta en paus från alla svarta tankar och tänka stenhårt på balsam istället. Tyvärr går det lite överstyr ibland. Och man börjar tänka svarta tankar om balsam.
Det jag vill säga med detta är väl att tapetorkestersemestern rullar vidare, trots den svarta svackan och trots att folk i riksdagen tror att jag är samhällsomstörtande. Nu ska jag skriva något riktigt riktigt revolutionerande, djupt och viktigt: min telefon är fantastisk. Så impad har jag varit att jag nyss såg att jag glömt ta bort skyddsplasten på den.
Förstår dock inte varför det inte finns någon spärr som gör att jag inte råkar skicka SMS till helt fel personer. Denna fråga borde komma upp minst tre gånger: "ÄR DU HELT SÄKER PÅ ATT DET ÄR DIT DU VILL SKICKA???? Tänk efter nu! Om personen inte heter samma sak som den du tänkt skicka till så är det med all säkerhet fel person!!!"
Jakten på diamantlåten går vidare, trots att jag trodde inget alls skulle gå vidare igår morse. Men jag har ju oftast fel, har jag märkt. http://tapetorkestern.blogg.se/tapetorkesterdj
Men den här snutten är inte alls med och tävlar, den är bara med för att man blir så glad av att se Noel vara bilvakt i UNGEFÄR 3 minuter åt sina halvstressade polare:
ja oj! vad unga dom såg ut att vara, och nu eftersom man är "van" versionen från serien, så lät det där jätte konstigt! men då kanske ännu roligare att se, haha.
och nej! det är inte lätt när man skriver till fel person, speciellt inte om det man skriver kan tolkas heeeelt fel ;)
