Tapetorkestern

Vad skulle du säga till världen om du bara fick en enda chans?

Det kan du ju fundera på ett tag.

Gissa om jag har kommit på precis vad jag skulle säga!!!! Om du gissade det, så gissade du fel.

Det här ska i alla fall vara något slags avslut på bloggerihistorien, eftersom jag kanske inte har någon dator på ett tag. Och även om jag har en dator har jag världens vackraste barn (OK, jag vet, men ni kommer tvåa...) att spela fotboll med, så jag hinner nog inte uppdatera varenda dag.

Alltså, ifall detta är mitt hejdå till mina tålmodiga läsare, så borde jag ju komma med något fantastiskt tänkvärt och fint.

Hm.

Jag har inte varit vare sig tänkvärd eller fin idag, så det kräver en rejäl funderingspaus.

Jag lägger in en meditationsbild.

Tänk tänk tänk

Kanske några varningens ord? Det är alltid bra. Att säga till andra att de inte ska göra vad man själv har gjort. Fast enligt tidigare erfarenhet verkar folk göra PRECIS vad jag har gjort, trots att jag berättat om ödesdigra konsekvenser. Så jag låter bli. Eller nej, förresten:

Pleaaaaaaaaaaase, ät inte för många Singoallakex, gör inte linfröoljeinpackning, dissa inte folks val av TV-apparat, glöm inte bort att handla mat, klipp dig inte för kort, köp inte fula kläder och somna för allt i världen inte med linserna och sminket på. Och låt inte bli att fara på The Mighty Boosh-festival.

Så...är det verkligen det jag vill säga till världen? Världen, det är alltså du. Som läser. Istället för att vara ute och ha kul på riktigt. Gör någon lycklig, vetja! Tala sedan om för mig hur man gör...:)

Kram på er, knashuven.

Sista videon för den här gången blir såklart Brett. Han är hostig och han hamnar lite fel i tonläge, men det reder sig rejält efter 2 minuter. Kanske är han nervös för att han har den nye gitarristen med sig. Eller för att luggen hamnar i ögat hela tiden. Eller för att programledaren Jools Holland verkar helt förvirrad när han presenterar bandet. Så innan ni springer ut i den riktiga världen, titta och lyssna jättenoga. För så här är det.