Du och jag, Alfred

Det är Dolly Partons man som har hand om badrumsstädningen hemma. Hos dem, alltså. Inte hos mig. Men gissa om han kunde få anställning. Själv är bäste dräng, finns det folk som säger. Men folk vet faktiskt inte alls vad de pratar om. Här är fyra tillfällen där jag önskar att jag haft en dräng:

1. Kökskranens psykopatdroppande. Den har nog droppat ett år, och lika länge har jag tänkt byta packning. Men det har liksom aldrig blivit rätt tillfälle. Ni vet ju att allt handlar om rätt tillfälle. När det gäller att se på film, höra på en ny skiva eller fria till någon. Men knappast när det gäller att fixa en kran. Jag vet inte varför det släpar på så. Inatt kunde jag inte sova alls p g a jag lyckats ställa kranen i precis rätt läge över ett full tillbringare med vatten så det lät BLIPP BLIPP som en hel störig Kraftwerkwannabeorkester utan budget precis hela natten.

2. Odjur i badrummet. Nu var det ett tag sedan, på den tiden då det fortfarande var mörkt nattetid. Jag blir ofta rädd för något skräckinjagande jag ser i badrumsspegeln, men nu var det något skräckinjagande UNDER spegeln. Är det en spindel? Är det en skorpion? Är det en mutant????

Jag blev helt stel av fasa och gick halvt paralyserad ut ur badrummet. En ttackochlov-vaken men inte helt förstående spindelfantast försökte lugna mig.  Han lät bli att maila sina bästa spindelfoton och la istället fram sin teori om att han tror att kvinnor är mer rädda för spindlar än män (roligt syftningsfel där, det får ni klura ut själva). Det värsta var att jag trodde jag kommit över min spindelfobi. Det är bara det att jag inte kommit över min fobi för klokrypare, även kallade bokskorpioner. De ser ut som spindlar, men har långa gripklor fram. De får ens badrum att förvandlas till helsikets förgård. Och de är ungefär 3 mm stora.

3. Stopp i handfatet. Har tänkt köpa propplösare, men röret i handfatet verkar läcka, och tänk om det fräts sönder helt och hållet med för starka medel och så står man där med hål i golvet ner till grannen som förvånat undrar om jag har spelat för högt igen. Imorse blev jag less på att vänta i en halvtimme på undanrinnande vatten och tänkte att det ska väl gå att fixa själv. Fram med en pinne. Blompinne för stor. Det blev till att offra tre rökelsepinnar innan jag gav upp. Och kom på att jag ju kunde göra ett verktyg av guldtråd. Och det funkade! Inte direkt 18K, men det kändes rätt lyxigt ändå. Och jag är helt säker på att det är samma sort som Dolly Partons make använder när han städar.

4. När spökena kommer. Fast lustigt nog har det inte varit ett enda spöke i farten sedan jag for till Borgvattnet. Kanske lämnade jag dem där. Kanske är de förklädda till klokrypare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0