Tapetorkestern

 

En kvinna står på sin tomt och sparkar sin hund hårt i huvudet.

Hunden gnäller av smärta.

Du går in på tomten och säger åt kvinnan att sluta.

Kvinnan frågar varför.

Du säger att hon gör illa hunden.

Kvinnan frågar hur du vet det.

Du säger att hunden gnäller av smärta.

Kvinnan säger att det är inget bevis, hon tar minsann hand om sin hund.

För att göra dig extra nöjd säger kvinnan att hon lovar att i fortsättningen bara sparka hunden i magen.

Du säger att hon inte ska sparka hunden alls.

Kvinnan säger att du ska sluta att trakassera henne och att du ska låta bli hennes privata egendom.

Du tar ett kort av den misshandlade hunden och ringer polisen när du kommer hem.

Det visar sig att polisen redan är på väg till dig, eftersom kvinnan ringt efter dem.

Du är anmäld för olaga intrång.

Du visar polisen bilderna av den sparkade hunden.

Polisen säger att du inte får ta bilder på annans egendom och att det är bäst att du passar dig hädanefter.

Du ber polisen titta till hunden på kvinnans tomt.

De säger att kvinnan har hunden inomhus och att hon säger att den mår bra.

Folk skulle väl aldrig misshandla sina egna hundar, säger polisen.

Det förstår ju vem som helst.

 

 

När företrädare för djurindustrin blir ifrågasatta, hävdar de alltid att de tar hand om sina djur på bästa sätt. "Bästa sätt" betyder inte det bästa för djuren. När foton från olika grisfarmer visade ett omfattande djurplågeri blev de som fotat missförhållandena anklagade för olaga intrång. Åtalet mot en av de största grisfarmerna lades ned. Ägaren var ordförande i köttproducenternas branschorganisation. Han krävde skadestånd av de som fotat hans sjuka och skadade grisar. Men, det är klart. Hur stor djurvän är man om man stänger in och föder upp djur? Är det då förvånande att man även vanvårdar dem? Djuruppfödare håller sig (ibland) inom lagens ramar, men lagens ramar är väldigt vida. De kräver inte alls att man ska ta full hänsyn till djuren. De kräver bara att man ska vara lite mindre grym mot dem.