Paint it black/Sock it to me

Såg en bild på Henrik Schyffert där han hade en Big Black-tshirt på sig och kom att tänka på en serietecknare som jag kände en gång, som var besatt av Big Black när vi träffades. Det var inte jag. Jag tyckte dock att Steve Albini var inblandad i en himla massa bra projekt, t ex Pixies första skivor. Och sångaren i Pixies brukade kalla sig för Frank Black. Jag var helt säker på att både Steve Albini och Frank Black var två råsnygga killar. Tills jag såg dem på bild.

Det här skulle egentligen bli en dikt om hur svårt det är med Robert Wells inne i huvudet när man försöker tänka smarta tankar och att det inte alls går att tänka något smart över huvudtaget förrän tidigast i maj och att jag helt enkelt ger upp nu. Men det låter som en tråkig dikt. Därför skriver jag istället en limerick!

Det var en liten man ifrån Kuala Lumpur
Som satt och stickade en redigt ful jumper
Men han började svära
Jag skiter i det hära
Och trär på mig en av mina gamla strumper


Jag slår vad om att Coleridge aldrig hamnade i sådana här kreativa svackor.

Kommentarer
Postat av: Dojjan

Coleridge, you sayest! Shall I compare thee to Coleridge?



Vem som helst skulle väl kunna skriva mysko dikter i ett opiumrus - det krävs en riktig konstnär att skriva en blogg under påverkan av gammal blockchoklad.



Tack och lov att personen från Porlock kom och knackade på, annars hade Kubla Kahn tveklöst blivit en så'n där evighetsdikt som i modern tid motsvaras av dessa oändliga TV-serier som Lost och Prison Break (icke att förglömma Twin Peaks - pionjären i sammanhanget), som i inledningen är saftiga och smakrika, men som sedan liksom ruttnar inifrån tills det hela bara är ett tomt skal utan innehåll.



I "English Bards and Scotch reviewers", hånar, förlöjligar och förkastar Byron en mängd poeter och kritiker. Såhär skrev Byron om Coleridge:



"Shall gentle Coleridge pass unnoticed here,

to turgid ode and tumid stanza dear?

Though themes of innocence amuse him best,

yet still obscurity's a welcome guest.

If inspiration should her aid refuse

to him who takes a pixy for a muse,

yet none in lofty numbers can surpass

the bard who soars to elegise an ass.

So well the subject suits his noble mind,

he brays, the laureate of the long-ear'd kind"

Jag tror inte han var så imponerad...



2008-11-26 @ 20:44:31
Postat av: "Nykollegan"

Du kanske vill ha en limerick till din undervisning?

Eftersom jag själv inte tillhör språklärarskrået så avsäger mig alla kommentarer om eventuella stavfel eller liknande... Tror du förstår andemeningen ändå! :-)



There was a man from Kent

who's prick was so terribly bent

and to avoid trubbel

he stuck it in dubbel

and when he came - he went...



2008-11-26 @ 21:10:09
URL: http://blackbeauties.webblogg.se/
Postat av: Stina

Shit vilken poét du är:D Vadå? Kör du med kontaktannons;)

2008-11-26 @ 23:15:38
URL: http://nogg.se/stinajax

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0