Spaghettivästern
Om man längtar tillräckligt intensivt efter folk, så hör de av sig. Det är en bestämd sanning. (Den funkar dock inte på Russell Brand, men det finns alltid undantag) Nyss ringde liten syster. Hon har i sin outgrundliga visdom funnit på en julklapp till vår mor. Nu gäller det bara att hitta ett lämpligt rim.
Har sovit många många timmar, men bara drömt totalt meningslösa drömmar. Den allra sista handlade om grammatik, vilket är roligt i vaket tillstånd men osannolikt tjatigt när man försöker vila. I övrigt drömde jag att jag inte förstod hur jag skulle köpa en tågbiljett (förmodligen sant), att jag hade ansvaret för en jättesnäll skata som pratade svenska, samt att en skäggig kollega stolt visade upp en lila vante han stickat i julklapp till en pappaledig musiklärare (möjligen sant).
Blev alltså inte särskilt mycket vila av den sömnen heller. Därför fick jag en lysande idé när jag vaknade. Spaghetti till frukost! Jag kommer snart att slå något slags perverst rekord i kolhydratintag. Vinsten är nog total muskelförtvining (jag har dock en del att ta av...) samt udda viktuppgång och vansinne.
I alla fall. Pasta. Hade bestämt mig för att inte äta sådant på ett tag, eftersom det dels är totalt onödigt ur näringssynpunkt, och dessutom dyrt. (jämfört med linser) Fick som alltid totalt storhetsvansinne när jag handlade sist och glömde både budget och vett, så därför inhandlade jag fiberpasta. Enligt min familj är vit fiberpasta bara en blandning av gamla pastarester som fabrikanterna skrapat ihop med ny pasta och inte ett dugg nyttigt. Eftersom hälften av familjen bor i Italien skulle man kunna tro att det är sant, men den svenska grenen av släkten försöker också övertyga mig om detta faktum. Och det är samma gren som drar skrönor från morgon till kväll, så jag är inte helt säker på sanningshalten i deras uttalanden.
Efter dagens frukost är jag dock böjd att hålla med om att fiberspaghettin bara är skräp. Blev helt slut av få i mig den. Det kan bero på att jag åt ungefär 7 kg (en liten överdrift, men det tror jag är en biverkning också) och hamnade i Anti-Atkins-koma.
Men koma har jag inte tid med idag. Nu ska jag försöka röja undan värsta industriavfallet och stenbrottshögarna här hemma innan de lustiga trapptrollen anlländer. Och jag ska bara meddela att de aldrig aldrig aldrig kommer att få höra mig sjunga, hur många mutor eller hot de än försöker med.
Har förresten glömt att jag skulle annonsera efter lite karlar här. En till Kvasthilda (fast karl var dock inte ett krav, så även skägglösa kan nog anmäla sig) för kompning och en till Superstjärnan för storstilat sällskap. Och en till Dojjan, tycker jag. Om Billy Idol läser detta. Och en till mig själv, om någon perfekt skulle råka titta hit.
Har sovit många många timmar, men bara drömt totalt meningslösa drömmar. Den allra sista handlade om grammatik, vilket är roligt i vaket tillstånd men osannolikt tjatigt när man försöker vila. I övrigt drömde jag att jag inte förstod hur jag skulle köpa en tågbiljett (förmodligen sant), att jag hade ansvaret för en jättesnäll skata som pratade svenska, samt att en skäggig kollega stolt visade upp en lila vante han stickat i julklapp till en pappaledig musiklärare (möjligen sant).
Blev alltså inte särskilt mycket vila av den sömnen heller. Därför fick jag en lysande idé när jag vaknade. Spaghetti till frukost! Jag kommer snart att slå något slags perverst rekord i kolhydratintag. Vinsten är nog total muskelförtvining (jag har dock en del att ta av...) samt udda viktuppgång och vansinne.
I alla fall. Pasta. Hade bestämt mig för att inte äta sådant på ett tag, eftersom det dels är totalt onödigt ur näringssynpunkt, och dessutom dyrt. (jämfört med linser) Fick som alltid totalt storhetsvansinne när jag handlade sist och glömde både budget och vett, så därför inhandlade jag fiberpasta. Enligt min familj är vit fiberpasta bara en blandning av gamla pastarester som fabrikanterna skrapat ihop med ny pasta och inte ett dugg nyttigt. Eftersom hälften av familjen bor i Italien skulle man kunna tro att det är sant, men den svenska grenen av släkten försöker också övertyga mig om detta faktum. Och det är samma gren som drar skrönor från morgon till kväll, så jag är inte helt säker på sanningshalten i deras uttalanden.
Efter dagens frukost är jag dock böjd att hålla med om att fiberspaghettin bara är skräp. Blev helt slut av få i mig den. Det kan bero på att jag åt ungefär 7 kg (en liten överdrift, men det tror jag är en biverkning också) och hamnade i Anti-Atkins-koma.
Men koma har jag inte tid med idag. Nu ska jag försöka röja undan värsta industriavfallet och stenbrottshögarna här hemma innan de lustiga trapptrollen anlländer. Och jag ska bara meddela att de aldrig aldrig aldrig kommer att få höra mig sjunga, hur många mutor eller hot de än försöker med.
Har förresten glömt att jag skulle annonsera efter lite karlar här. En till Kvasthilda (fast karl var dock inte ett krav, så även skägglösa kan nog anmäla sig) för kompning och en till Superstjärnan för storstilat sällskap. Och en till Dojjan, tycker jag. Om Billy Idol läser detta. Och en till mig själv, om någon perfekt skulle råka titta hit.
Kommentarer
Postat av: alias Kvasthilda
Fiberpasta = blä.
Ja det går bra med en skägglös karl också! flin
Trackback
