Bruce högre, lilla åh


Ni undrar varför det tagit så lång tid mellan förra inlägget och detta och jag säger att det är för att jag har jobbat hårt på nedanstående (längre, mycket längre ner. Inte raden under denna.) lilla betraktelse över en sak som jag läste i en facktidning för musiker, där den äldste av bröderna Herrey är förbundsjurist och har en spalt där han filosoferar över diverse rättsliga frågor som kan beröra spelåsjungfolket.

I det senaste numret lär han ut att det inte är tillåtet att göra en svensk version av Born to Run, till exempel. Attans. Jag som vore som given kandidat till det. I min fina låt Född till språng skulle jag få in något om att så fort man springer får man mjälthugg, hjärtflimmer, akut andnöd och revbenssträckning. Då skulle jag kanske få en massa fans och inte behöva nöja mig med Mannens kommentar när jag svimfärdig kom in från ännu en misslyckad löprunda och räknade upp alla livshotande symptom jag upplevt: "Ja, det är det som händer när man springer."


Eftersom jag inte kan bli maratonmästare ska jag bli poet. Därför slet jag hårt med att få till en dagsvers över scoopet att farbror Bruce inte vill att någon tolkar hans texter på andra språk än amrekanska. Och att det är Louis och Richards bror som upplyst mig om detta. Jag ville liksom kommentera världen, kulturen och språket allerstädes samtidigt. 


Det gick inte riktigt så bra som jag föreställt mig, men plan B är att jag skickar texten till Bruce och säger maj der Broos, jo kän tränsläjt diis lirricks into jår längvitj änd mäjk ö sooperhitt! Och så får jag en massa royalties och blir rik och kan köpa en betjänt som springer åt mig så jag kan sitta hemma och vara svår och äta kakao men så plötsligt en dag ringer Bruce och säger något på sitt eget språk om att jag har lurat honom på en massa pengar och att vi ses i rättssalen och jädrar anacka och då blir ju läget ett annat.


Då måste jag ringa Per Herrey och få hjälp. Nog bäst att jag går med i Musikerförbundet redan idag. 


En liten dikt om Bruce Springsteens något avoga inställning,  som jag inte känt till förrän jag läste om det hela i Per Herreys juridikspalt i tidningen Musikern

Ni vet Per Herrey
Diggiloo-Diggiley
Han har lärt mig
Att Bruce Springsteen säger nej
Till översättningar av hanses* låtar


*= Precis som i T.S. Eliots The Waste Land känner författaren att dikten är för svår för att låta läsaren tolka den själv och att det därför krävs en fotnot (eller tusen, som hos Eliot. Men det får vi inte plats med här på nätet.) som förklarar konstverket: den sista raden syftar alltså inte på att Bruce Springsteen säger att ingen får översätta Per Herreys låtar. Det är olagligt att översätta Bruce Springsteens låtar och inget annat. Eller jo, det är olagligt med vissa andra saker också, men det får ni ta reda på själva vilka de är. Ring sedan Per Herrey om det kör ihop sig. (RIM!!!)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0