Tapetorkestern

Eminem, glass, Eminem, glass, Eminem och en jättefin barnskiva från 70-talet med en farbror i polotröja och glasögon som gungar och sjunger om Rufus Alexander Nikodemus, lejonet med den rosa rosetten. Samt tanken att Eminem inte är så himla bra men han är lite som Jan Guillou. Han är bra på att virka ihop orden så att det blir en rak sjal, även om den inte blir originell eller särskilt varm.

Ovanstående är en uppradning av de minst viktiga men ändå roliga sakerna som sysselsatte mig i helgen. Det viktigaste bloggar jag inte om. Den här gången.

För er som tycker att jag skriver för mycket om mig själv: jag har gjort en lista med länkar längst ner på sidan över andra bloggar. Av folk som också skriver om sig själva. Och det är jag glad för, för då känns de inte så långt borta hela tiden. För er som är lika rastlösa som jag och gärna vill veta i förväg vad ni ger er in på så har jag beskrivit varje blogg vid länknamnet. Vill ju inte göra så att ni av misstag går in på NMA-bloggen när ni ville läsa om Ringo eller tvärtom.

Länklistan blev inte så lång, eftersom de flesta som jag känner inte bloggar. Jag tror att de lever något slags liv ändå.